det är nu gitarrens e-sträng och a-sträng
och aaa, fan vad jag älskar din röst och alla
lena ställen på din kropp på vilka
vi sätter vårt tält och förbereder
nattens nära samtal om analsex,
gudomlighet, liv och planeter.
Ipodhögtalarna smälter
samman det som meterologen sa
skulle vara regn men som visade sig vara
en jävligt skön kvällssol och jag lapar
i mig fyra shots och du dansar stillasittande
bakom elden och jag lutar mig mot
dina hjärtslag och lyssnar på Norrland,
på framtid och samhörighet och
du lapar i dig fyra shots och vi
sjunger om Flogsta,
om eftermiddagsteatrar på kungens kulle
där någons älskade ligger begravd men
skådar från fjärran, genom dimman och
snabbt snurrande atomer på sina barnbarnbarns
tätt omslingrade kroppar och han njuter.
För dansen blir vin och vinet blir sol
och solen blir potatissallad med chili,
salt, paprika, fetaost och socker, socker,
mycket socker, sött, sliskigt och knastrande
blandas ned i det som är kvällens sidensmet.