han sitter på balkongen
med mockajacka
och söderdialekt
huvan uppdragen och
stickad mössa ned över ögonen
- fan hösten är allt bra fin alltså
och jag tänker att han är jag
i en annan tid
utan cigg
och utan besvär
att liksom inte bry sig om saker
hjärtsmärta
och
fåfänga
som att dras in i en vortex utan
skydd
som att bara
dricka destillerad läkarsprit, spritsprit
en liten
mängd per dag
så att det knappt
känns
som när löven faller
gradvis
men tiden fungerar inte så
och jag lyckas inte
därför finns jag i filmen
i drömmen blommar önskningarna
där gör jag inte slut
där står min stol stadigt
i vinden