umgås med dylan idag
han visar oss vägen till en
värdig solipsism
och jag kommer ihåg när
man gick på dagis och byggde
hus av play-dough
tänk vad lätt allt var då
jag var ihop med sju tjejer samtidigt
och kände inte något för någon av dem
det handlade bara om att få ligga
och kanske fåfänga men
jag vet att jag var tidig med nyfikenheten
på allas kön och
på allas känslor
och på livet och döden
och jag undrade så varför
de vuxna var olyckliga för
jag menar
allting låg ju där rakt framför ögonen
nu är jag vuxen
och jag hatar kärleken